Livet med Itrim

Oj, har varit lite segstartad med bloggandet. Man är ju inte så inne i det här med sociala medier som 90-talisterna. På måndag går jag in på min sista vecka med VLCD-kost, vilket innebär att man bara kör Itrims soppor och shakes.
Oj, oj, oj det har varit tufft för en livsnjutare som mig. I början hade ni nog inte alls velat höra något från mig, jag tänkte bara på hur gött det vore med en fet burgare. Och jag var inte särskilt glad, det ska sägas.
Men oj nu har det gått två veckor och jag mår så bra. När jag ser mig i spegeln så börjar jag sakta men säkert se lite resultat. Jag är inte alls särskilt sugen på en massa skräp längre. Men framför allt så är min blodsockernivå mycket jämnare. För någon som tidigare kunde skippa frukost, sen käka en skräpig lunch och sedan gå en hel arbetsdag utan att äta något har detta med att äta var fjärde timma varit ett uppvaknande.
Tidigare var jag så hungirg när jag kom hem från jobbet att gråten var nära, typ.

Nu är jag nyss hemkommen från ett överraskningspass på bästa Livingroom. Det är bästa tipset, helt klart att gå på överraskningspassen. På så sätt kanske man hittar just den träningsform som passar en själv allra bäst.
Man vet aldrig innan man har provat! Det gäller det mesta i livet.
Just idag var det pilates med grymma Marjo. Nyttigt för alla stressade människor tror jag. På tisdagar och torsdagar kör hon pilates.
Nej nu får det bli en shake, fortsättning följer om vilken smak det belv.