Blod, svett och tårar.
Eller snarare skratt, svett och röda nyllen. Jag är helt slut efter dagens Gympa. Det var både roligare och jobbigare än jag hade förväntat mig.
Instruktör Karin hade så mycket energi och glädje i sig att man inte kunde annat än att le hela passet. Musiken var superhärlig och rörelserna satt som ett smäck. En stor eloge till energiknippet.
Passet varvades med kondition och styrka. Ena stunden kändes det som man körde vattengympa nivå tuff någonstans vid medelhavet där solen sken och barnen skrattade. För att sedan kastas rakt in Biggest Loser där både armar, ben och rumpan fick stryk. Det var en rolig kontrast, men jädrar vad mina triceps värker.
I slutet av passet var alla genomblöta och små svettpölar återfanns överallt på golvet. Mina krafter var slut och kroppen rörde sig i slowmotion trots att det var ett mycket snabbare beat som fyllde rummet.
Jag förstår nu vad Pia menade med en nära dödenupplevelse första gången som kan bli en skön genomkörare i framtiden.
Uppvärmingen börjar..
...och ingen av oss kan ana hur svettiga vi snart ska bli.
Medan vi stod och hoppade fortsatte livet på Livingroom. Här i form av magövningar på boll.
Självaste Karin a.k.a. Superwomen och Per, glad efter sitt första Gympa pass.
Jag och Malin efter passet. Hon är genomsvettig och jag är inte bara rosig om kinderna
utan i hela ansiktet. Vi är trötta, men oj så glada. Dels för att vi skrattat så mycket åt oss
själva och varandra, dels för att det var ett väldigt glädjegivande pass.
Tips till er som vill köra nästa vecka. Ta med en vän, för då bjuder passet på många skratt.
Speciellt om ni båda har rätt taskig taktkänsla.
Tips till mig själv inför nästa gång. Äta mellanmål innan, ha tofs och ta med en liten handduk.
Kommentarer
Trackback
