Livet på Livingroom

Hej, hej, hej och hej och ännu ett hej. Jag skulle kunna skriva hej tusen gånger. Åtta månaders hej skulle jag kunna skriva. För att ta igen svunnen tid så att säga. Men det ska jag inte. Av många bra anledningar ska jag inte det. Âven om jag på något sätt gärna skulle vilja.

Någon som sitter och är förvirrad nu? Tänker ”Har Malin blivit tokig?” Nej, Malin har inte blivit tokig. Lugn, du är bara ny eller glömsk. Det är i nämligen bara jag, Frida, som skriver. Den emigrerade Livingroomaren som för lite mer än ett år sen startade den här bloggen. Och som den 5 september 2009 var med och öppnade dörrarna till Skövdes skönaste gym. I över ett och ett halvt år levde jag mer eller mindre för Livingroom och allt som skedde där varje dag. Tills jag bestämde mig för att packa alla mina saker och flytta till Köpenhamn. Remember? Och nu sitter jag alltså här, i Köpenhamn. Jag har dansk konto, danskt personnummer, gymkort, läkarkort, frisör, två jobb, fantastisk lägenhet, cykel, stammisställen, nya vänner, underbara kollegor, ja hela fadderullan. Jag pratar en rörig blanding av danska och svenska, men gör mig alltid förstådd och förstår allt. Ibland är vardag bara vardag, men det är mer sällan än ofta. Det är ett fint liv härnere. Ett livsnjutar liv.

Men nu till saken. Nästa helg kommer jag hem! Till Livingroom. Det kommer alltid vara mitt hem, inte Skövde, Livingroom. Och jag är och förblir Livingroomare. Det är nog alla som en gång tecknat kort eller arbetat hos oss. Jag hann med en hel del homecomings under min tid, och alla sa desamma, det finns inget gym i världen som Livingroom. Gymmet jag tränar på härnere vill jag inte ens prata om. Inte för att det är fruktansvärt dåligt eller så. Det är trevlig personal, bra gruppträning, mysigt omklädningsrum, technogym maskiner men ja, det når bara aldrig upp. Men jag tränar på, det ska tillägas, för det här är ju trots allt lite av en träningsblogg. Och jag är beroende av Pilates och BodyBalance. Har ni inte provat det än, så gör det! Det är verkligen fantastiskt. Speciellt när livet är hårt och man känner sig svag. Så vips kännerm an sig stark och modig igen. Ja träning överhuvudtaget är ju fantastiskt. Det kan rädda vilken pissig dag som helst och göra en bra dag bättre. Men allt sånt vet ni ju redan.

Ja, jösses, jag skulle kunna skriva i timmar. Jag har saknar er, saknat allt så mycket. Jag tänker på Livingroom varje dag. Och jag är stolt. Stolt att få varit en del av Lvingroom, stolt över Malin som driver den här bloggen helt perfekt, över er alla som svettas, alla som jobbar på Livingroom och så vidare och så vidare. Det är faktiskt en underbar känsla. Stolt.

Dags att avrunda. Jag kommer alltså nästa helg. Lördag och Söndag vill jag vara på Livingroom från morgon till kväll om det kan låta sig göras. Och jag vill så gärna träffa er. Så nu banne mig kommer ni och tränar. Okej? Eller tar en kopp kaffe åtminstone.

Jeg glæder mig helt vildt meget! Kram Frida

Jag har varit fruktansvärt dålig på att ta bilder sen jag flyttade ner. Men här har ni i alla fall min älskade cykel. På väg till träning till och med. Och i bakgrunden är gatan vi bor på. Höger sida. Bästa gatan i stan!

Och här är en liten bit av vår lägenhet. Det är egentligen stolarna jag vill visa. Vi har målat dem själva. Med vi, så menar jag mig och min roommate Malin.